Hinduismen

Dharma (Lagen om allt) ingår i Sanatana dharma - Den eviga världsordningen. Målet för varje hindu är att befria sig från det eviga reinkarnationskretsloppet (samsara) och uppnå moksha (befrielsen). Hinduismen härstammar från induskulturens religion och ariernas (krigs)religion, som kom 1500 f Kr och bildade 1000 f Kr hinduismen. Bönerna och offer ges i mandir - Guds hus. Man tror på pantheism i hinduismen.

Arierna delade in befolkningen i kast eller varnas:

1. Präster - Brahminer, expert på kult i templen och heliga texterna
2. Krigare - Kshatriya, politisk makt och försvara landet
3. Bönder - Vaishya, handel och jordbruk
4. Tjänare- Shudra

           Kastlösa/de oberörbara - dalit (de förtryckta)

Det finns två regler i hinduismen:

• Aldrig skada eller döda någon levande varelse (ahimsa)
• Visa kärlek mot skapelsen

• Följa sin kasts reningsföreskrifter
• Be och offra till gudarna

Kasten gör att man accepterar hur man har det och att man visar kärlek till allt levande, även de som har det sämre. Det kan försvaras som en del av dharma och ger trygghet och gemenskap bland människorna i samma kast genom giftermål och religiösa traditioner.

Dalit har börjat få det bättre, men varje gång demonstrerar de högkastiga för sina gamla rättigheter.

Kon har varit livsnödvändig i det indiska jordbrukssamhället. De ger mjölk och föder kalvar som växer upp till nya kor eller oxar som gör tungt arbete på fälten. Spillning är gödsel och med halm blir det bränsle i spisen. Därför står den för moderlighet och godhet.

Vedaböckerna är skrivna på sanskrit och innehåller sånger och hymner till gudarnas ära.

Rigveda är den äldsta av Vedaböckerna och innehåller lovsånger till de ariska gudarna.

Upanishaderna - sitta ner i närheten (av en lärare), är en samling av lärda mäns diskussioner kring människan, gudarna och världen. Även meditation.

Mahabharata är den mest lästa av de hinduistiska texterna och brukar kallas världens längsta dikt.

Bhagavadgita är den mest omtyckta delen av Mahabharata och handlar om två mäktiga släkter som strider mot varandra. Krishna ingår i berättelsen och pratar om kastens lag och plikt, tillbedja, sanning, givmildhet och medlidande.

Ramayana är också en omtyckt berättelse och handlar om Rama, Sita, Ravana och Hanuman.

De viktigaste gudarna:

Brahma

• Skaparguden
• Allt sägs komma från honom
• Dyrkas inte så mycket då han avslutat sin skaparuppgift
• Har Vedaböckerna, spira, offersked, radband i sina händer och heligt vatten bredvid sig

Vishnu

• Kallas bevararen
• Håller en lotusblomma, en snäcka, en gyllene klubba och en diskus i sina händer
• Mest älskad som Rama och Krishna
• Stridsklubba (makt), diskus (makt över solen-livets källa), lotusblomma (renhet och spirande liv) och snäcka/stridstrumpet (AUM - närvaro i templet)

Shiva

• Är en förstörare, men också återskapare av livet
• Symboliserar både det onda och det goda
• Härskar över liv och död
• Linga (stenpelare - fruktsamhet), eld i sin hand (förstöraren), ormar (nya liv efter gamla) och trumman (första ljudet)
• 3 vågräta streck över pannan och axlarna med aska eller färg för vördnad

Devi

• Den stora Gudinnan
• Ofta följeslagare till de högsta gudarna
• Har barnen Ganesha och Skanda med Shiva som Parvati

I tempel offrar man och tar själv del av offret för att bli välsignad. Hinduer vallfärdar för att de lovat det i ett kritiskt ögonblick i livet, för att besöka gurus för att få undervisning i de heliga texterna eller för att offra och tacka en särskild gud i ett visst tempel.

Varje människas liv är predestinerat eftersom atman är en del av världssjälen och är oförstörbar. Karma är den sammanlagda summan av ens handlingar och styr till vilken kropp atman byter. Man vill uppnå moksha då den ger ett tillstånd av frihet och odödlighet. Detta kan uppnås genom hängivenhetens (goda tankar om gudarna, mantran och lovsånger i hemmet - bhakti yoga), handlingens (goda handlingar mot medmänniskor) och kunskapens (meditation och studerande - jnana yoga) väg.

Det finns fyra stadier i livet:

1. Lärjunge - studera och förbereda sig för livet
2. Familjen och arbetet med att ta hand om den
3. Lära sig mer om de heliga skrifterna och tänka på andliga frågor
4. Lämna allt materiellt, leva som en kringvandrande munk och koncentrera sig på moksha (asketer/sannyasins)

Gangesfloden kan rena själen och sinnet från onda handlingar. Ganga betyder den himmelska floden. Den ska ha funnits i himmelen tidigare. Som hindu vill man få sin aska strödd i Gangesfloden för att få ett bättre nästa liv.

Det finns ingen gemensam gudstjänst, men man ber flera ggr om dagen i hemmet (puja). Då kallar man guden med en liten klocka. Kvinnorna kan också utföra en helig handling som skyddar familjen mot sjukdom och olyckor: fasta hela dagen, vaka hela natte, bada i en helig sjö/flod på morgonen och utföra puja.

Den viktigaste högtiden i hinduismen är diwali (ljusfesten) som är 4 dagar i okt-nov. Där är ljus en viktig del då det symboliserar andligt ljus och högtiden har budskapet att ljuset segrar över mörkret (Ramayan). Man pyntar, tänder lampor och byter presenter (gifta kvinnor) och nya kläder (barn) den sista dagen. Regntiden är slut och det nya året påbörjas också med fyrverkerier. Även Lakshmi, Vishnus fru, lyckans gudinna tillbes.

Holi, färgfesten, sker på våren och innehåller fest, dans, sång på gator och torg. Då spelar ålder, kast mm inte någon roll. Man tänder eldar på offentliga platser för att jaga bort vinterkylan. Den firas till minne av Krishnas födelse.

Man läser böner redan när barnet är i magen. Namnet bestäms utifrån stjärnorna och planeternas ställning  den 12:e dagen och förslag finns hos prästen. Hårklippningsceremonin sker mellan 1-5 år och handlar om att raka skallen och smörja in med yoghurt från ko för att tvätta bort gammal dålig karma.

Den heliga-tråd-ceremonin är som en slags konfirmation där man lovar att uppfylla sina plikter mot gudarna, sina föräldrar, sin religionslärare och inte ha sex före äktenskapet.

Den döde kläs i fina kläder och bränns upp av den äldste sonen. Askan strös ut i en flod.

En måltid samt en fest till minne av den döde är en sed.

Enligt en hindu blir man religiöst oren om man kommer i kontakt med handlingar, människor eller saker som är “nedsmittade”, t.ex. döda kroppar, avföring, blod och kroppsvätskor. Man brukar därför ha en liten flaska vatten från Ganges att ta innan man dör. Även kons mjölk (och urin) anses renande.

Hinduismen är tolerant mot andra religioner eftersom man anser att alla har samma mål, att nå fram till det gudomliga i tillvaron.

För att bli hindu måste man renas genom olika ceremonier. Man ses sen som en hindu som kommit på avvägar i återfödelsens kretslopp.

Det gemensamma för hinduerna är tron på dharma, födelse i en kast, reinkarnationen och att lärans grunder finns Vedaböckerna.

Gandhi var en hindu som med med fredliga demonstrationer gjorde Indien självständigt från Storbritannien 1947. Svastikan (hakkorset) är en urgammal indisk symbol för lycka.

Mahavira som levde på 500-talet dog som jina (jaina) och grundade jainismen med 3-4 miljoner anhängare.

Guru Nanak på 1500-talet grundade hinduismen med inslag från islam. Man måste nå den ende Guden för att slippa återfödas. Offer och tempelbesök är onödiga. Kaster och kön har ingen betydelse och man ska lyssna på en guru som predikar Guds ord. Adi Granth är sikhernas heliga bok (Amritsar). Den siste gurun grundade khalsa, sikhernas orden.

Asket - person som lever mycket enkelt och med sträng disciplin och självbehärskning med avhållsamhet från nöjen (såsom sex och alkohol)

Sadhu -  ”inriktad på målet”, ”god”, ”ädel”, ”helig”, är en hinduisk asket eller yogi

Maya - sinnesvärldens universum som skapats av brahman

Mantra - något man koncentrerar tankeverksamheten på under meditation, är ett ord, ett Namn på Gud, eller ett citat ur någon religions läroskrifter, som man konstant ska upprepa tills mantrat följer en både i vaket och sovande tillstånd