Mänskliga rättigheter, demokrati och statsskick

Förenta Nationerna

Stadgan, som innehåller folkrätten samt stadgar för föreningen, trädde i kraft den 24 oktober 1945. Antalet medlemsstater har ökat från 51 till 193 idag. Ändamålet är att upprätthålla fred och säkerhet, utveckla vänskapliga förbindelser mellan staterna, internationell samverkan vid lösande av internationella problem och att främja aktning för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheter.

 

Mänskliga rättigheter

Tankarna om grundläggande fri och rättigheter formulerades under upplysningstiden, men fanns redan i antika Grekland. De uppmärksammades särskilt efter andra världskriget och skrevs 1948 ned i FNs deklaration om Mänskliga rättigheter. Staterna har moralisk skyldighet att se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs och FN fungerar som en mellanstatlig övervakare. Men deklarationen är inte juridiskt bindande då den internationella domstolen som dömer brott mot rättigheterna behöver makthavarnas tillstånd.

I de mänskliga rättigheterna ingår medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

 

Folkrätten

Folkrätten är en internationell lagstiftning som vuxit fram under 150 år och som handlar om internationella relationer mellan framförallt anarkiska stater (ingen världspolis). Den är uppdelad i fredens folkrätt (MR, diplomatiska förbindelser och konventioner som är juridiskt bindande) och krigets folkrätt.

 

Demokrati

  • Allmän och lika rösträtt
  • Allmänna, fria val + valhemlighet
  • Åsikts-, tros-, yttrande-, mötes-, press- och tryckfrihet
  • Rättssäkerhet: rättvist dömande i domstol
  • Majoritetsbeslut
  • Finns opinion → sätter press på regeringen
  • Maktfördelning
  • Medborgerlig påverkan
  • Opinionsbildning, löften och lagstiftning som maktmedel

 

Två aspekter av demokrati

  • Demokratiskt system (beslutsfattande)
  • Demokratiska värderingar ( kopplat till MR)

 

Olika former för demokratiskt beslutsfattande

  • relativ: flest röster vinner
  • absolut: minst 50% av rösterna
  • kvalificerad: kräver tex ⅔ eller ¾
  • konsensus: alla är överens

 

”Regler” för graden av demokratiskt styrelseskick i enlighet med MR

  • Alla myndiga medborgare får rösta, allas röster väger lika tungt.

 

  • Minst två alternativ att rösta på, man får själv välja och man behöver inte avslöja hur man har  röstat.

 

  • För att bilda sig en egen uppfattning krävs fri åsikts (att få tycka vad man vill) - och opinionsbildning (att få säga vad man vill). Mötesfrihet en del av detta, för att t.ex. olika partier ska kunna bildas. Man får alltså tro, tänka, tycka och säga vad man vill, så länge det inte är kränkande mot andra.

 

  • Ingen häktas eller straffas utan stöd i lagen, alla är lika inför lagen. En person ska betraktas som oskyldig till dess att han eller hon dömts av en domstol, som ska vara självständiga från partipolitiken. Riksdagen stiftar lagarna och domstolarna dömer utifrån dem.

 

  • Det förslag som de flesta (majoriteten) tycker är bäst ”vinner”, så länge det inte skadar minoriteters demokratiska rättigheter.

 

Mäta demokrati med kriterier

 

Demokrati

Halvdemokrati

Diktatur

Politik

Fria val, politisk konkurrens som har betydande effekt på hur politisk makt fördelas

Allmänna val med grad av politisk konkurrens. Valfusk kan förekomma. Oppositionens verksamhet försvåras ofta, skadar politisk konkurrens.

Val, om de förekommer, är en kuliss. Politisk konkurrens tillåts ej.

Rättigheter

Omfattande och allsidiga mänskliga rättigheter respekteras

Mediefriheten, förenings- och yttrandefriheten begränsas ofta.

Utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter

Statsintitutioner

Opartiska med betydande autonomi (”självständighet”)

Myndigheter diskriminerar ofta oppositionsföreträdare och minoriteter. Politisk styrning av t.ex. domstolar kan förekomma

Redskap för den politiska makten. Institutioner, myndigheter förföljer oppositionsanhängare. Skenrättegångar i politiskt syfte.

Civilt samhälle

Omfattande och livaktigt.

Fritt men hålls under uppsyn av staten. Organisationer granskas för att förhindra organiserad opposition.

Närgående granskning av medborgarna. Staten utöver stark kontroll.

 

Världens länder

87 demokratier

59 halvdemokratier

45 diktaturer

 

Individens rättighet vs kollektiv säkerhet kan diskuteras som under fallet då Frankrike hade undantagstillstånd och godtyckligt fängslande misstänka medborgare.

 

Diktatur

  • En eller ett fåtal styr (koncentrerad makt)
  • MR starkt beskurna (godtyckligt fängslande, media censureras, får ej bilda partier)
  • Hot, nepotism, våld och propaganda som maktmedel

 

Auktoritär = regimen styr efter sitt eget godtycke (politiskt)

Totalitär = regimen kontrollerar sina medborgare med angiverisystem (begränsar medvetet medborgarnas frihet samt politiken)

 

Enhetsstat: makt centraliserad till nationell regering och parlament, vanligast för äldre nationer

Federation: Delstater med egna parlament och egen lagstiftning kombinerat med ett federalt styre, vanligast för yngre stater och stora länder med spridd etnicitet



















Politiska aktörer

  • NGO
  • Politiska partier
  • Medierna
  • Enfrågerörelser
  • Företag
  • Fackföreningar




Statsskick/styrelseskick

En stats sätt att fatta beslut om hur samhället ska fungera. Kan även kallas politisk styrning eller politiskt system.

Sveriges statsskick:

  • Enhetsstat
  • Har konstitution (grundlagar) i fyra delar
  • Konstitutionell monarki
  • Parlamentarism
  • Proportionellt valsystem
  • Enkammarsystem
  • Medlem i EU: EU-lag företräde framför svensk lag

 

Grundlagarna:

  • Regeringsformen; Sveriges viktigaste grundlag (1974)

RF fastslår de viktigaste reglerna för statsskicket samt de demokratiska fri- och rättigheterna.

  • Tryckfrihetsförordningen (1776, 1949)

TFF handlar om yttranderätt i tidningar, böcker, skrift mm. Lagen fastslår även vår rätt att vara anonyma då vi lämnar uppgifter till media samt offentlighetsprincipen: vår rätt att ta del av offentliga handlingar (myndigheters handlingar).

  • Yttrandefrihetsgrundlagen (1991)

YFG är ett komplement till TFF och handlar om andra medier som TV, radio, film och ljudupptagningar.

  • Successionsordningen (1810, 1980)

SO reglerar tronföljden i Sverige. 1980 skedde en grundlagsändring som innebar att kronprinsessan Victoria blev tronarvinge.

 

För att en grundlagsändring ska ske

  • Två riksdagsbeslut med mellanliggande val
  • Får ej strida mot FN:s konvention om de Mänskliga rättigheterna

 

Valsystem

Val andra söndagen i september vart fjärde år till riksdag, landsting och kommun. Landet är indelat i 29 valkretsar med ett antal fasta mandat beroende på antal röstberättigade som bor i området (totalt 310). Det finns 39 st utjämningsmandat för att valet ska bli så rättvist som möjligt. 15 dagar efter valet har riksdagen riksmöte.

 

Riksdagens huvuduppgifter

  • Stifta lagar (lagstiftningsmakt)
  • Besluta om budget (finansmakt)
  • Utse statsminister
  • Kontrollera statsminister och regering genom frågestund, interpellation, Konstitutionsutskottet och misstroendeförklaringar (kontrollmakt)
  • Utformar utrikespolitiken med regeringen
  • Arbetar med EU-frågor tillsammans med regeringen

 

Motion = när en enskild riksdagsledamot lämnar lagförslag (ca 4000/år)

Utskott = arbetsgrupper i riksdagen specialiserade mot olika frågor (15 utskott med 17 ledamöter)

Beredningstvång = alla frågor som beslutas av riksdagen måste först beredas i utskott

Statlig förvaltning = alla myndigheter och organ som genomför riksdagens beslut


Från förslag till lag

  1. Förslag från regering (proposition) eller riksdagsledamot (motion)
  2. Anmäls i kammaren
  3. Skickas till berört utskott för beredning
  4. Ibland tillsätts en utredning
  5. Betänkande skickas tillbaka till kammaren
  6. Debatt och beslut i riksdagen
  7. Regeringen verkställer riksdagens beslut

 

Regeringstyper

  • Majoritetsregering
  • Minoritetsregering
  • Koalitionsregering (partier samarbetar)
  • Samlingsregering (kritiskt läge)

 

Vad kommunen måste erbjuda

  • Socialtjänst
  • Utbildning
  • Barnomsorg
  • Fysisk infrastruktur
  • Fysisk planering
  • Hälso- och miljöskydd
  • Räddningstjänst och krisberedskap
  • Bibliotek

 

Vad är en ideologi?

Idéer om hur ett samhälle bör styras och se ut

  • Vilken roll ska staten spela?
  • Vilka mål ska samhället sträva efter?
  • Vilka medel ska användas?
  • Vem ska äga vad?
  • Hur ska överskottet fördelas?


Liberalism

Liberalismen är en reaktion på aristokratin och bygger på tankarna från upplysningstiden om att människan är rationell (kan fatta kloka beslut). Individen ska ha frihet → grundläggande fri- och rättigheter. Liberalismen handlar om att frihandel och fri konkurrens ska finnas med fri näringsverksamhet och att man ska kunna bli rik med drivkraften till detta. Det bygger alltså på marknadsekonomi som påverkas av utbud och efterfrågan. Man vill uppnå en nattväktarstat där staten har minimal betydelse och endast sköter försvar, rättsväsende och polis.

 

Konservatism

Konservatismen är en motreaktion till liberalismen (Franska revolutionen). Människan är inte god av naturen. Hon dras till kaos och ondska. Staten (eliten), kyrkan och familjen är till för att tygla människans svaghet. Man vill bevara samhället som det alltid varit eller ha en långsam förändring. Man ser samhället som en kropp där alla har sin funktion och inga klassresor får göras.

 

Socialism

Socialismen är en reaktion från arbetarklassen mot liberalismen där kapitalister (industriägare) stod mot proletärer (arbetare). Ideologin värderar kollektivt ägande som uppnås genom revolution som skulle leda till proletariatets diktatur. Staten ska äga produktionsmedlen och på detta sätt göra samhället till ett jämlikt, klasslöst samhälle. Senare har även reformismen vuxit fram ur socialismen. Där spelar staten en stor roll där den omfördelar genom skatter och gör förändring genom reformer.

 

Socialliberalism

Socialliberalismen har utvecklats från den klassiska liberalismen och socialismen. Man tror på ett socialt skyddsnät (sociala försäkringar), en större stat som reglerar marknaden. Ideologin fick genomslag 1900-1970. Konsekvenser är ökade klassklyftor och konflikter dessa mellan.

 

Ekologism

Ekologism är en miljörörelse som tycker hållbar utveckling är viktigare än ekonomisk tillväxt. Man vill se en tydlig förändring på miljösynen.

 

Feminism

Feminismen vill reformera och informera samhället om att avskaffa normerna om att kvinnan är lägre ställd än mannen. De vill uppnå ett jämställt samhälle där ingen könsmaktsordning finns.

 

Jämlikhet = jämt mellan människor

Jämställdhet = jämt mellan könen

 

Europeiska Unionen & Sverige

EU:s syfte är att bibehålla fred mellan länderna, upprätthålla handeln och att ge stater en chans att ha en röst internationellt.

 

Historik

1951: Kol- och stålgemenskapen

1958: Tullarna inom området avskaffas, gemensam tull mot omvärlden

         Den inre marknaden och de fyra friheterna (varor, tjänster, människor och kapital)

1965: Företrädesprincipen - EU-rätt går före nationell lag (överstatligt)

Nu: Utrikespolitik och polisiära ärenden

 

För att gå med i EU måste man uppfylla Köpenhamnskriterierna (stabil demokrati, bra ekonomi, inga skulder, följer MR)

 

Sverige blev medlem 1995 (48% vs 52%). Då försköts makten från riksdag till regering i EU-frågor.

 

Vad bestämmer EU?

  • EU:s tullunion
  • konkurrensregler på EU:s inre marknad
  • penningpolitiken för de EU-länder som har euron som valuta
  • fiskekvoter
  • handel med länder utanför EU
  • internationella avtal inom flera områden
  • Frågor där alla medlemsländer måste vara överens (GUSP)

 

Vad bestämmer vi själva om?

  • Subsidiaritetsprincipen
  • Sådant som inte påverkar resten av EU


EU:s institutioner

Europaparlamentet

Europaparlamentet väljs var femte år och är EU:s riksdag (lagstiftande organ). Sverige har där 20 mandat och vilka är nationellt folkvalda och ingår i partigrupper. Det finns även utskott. Fördelningen är inte helt proportionell. Parlamentet kontrollerar och godkänner kommissionen. Enkel majoritet räcker.

 

Europeiska kommissionen

Kommissionen är EU:s verkställande organ och lägger fram lagförslag. Det är här det stora arbetet i EU görs. Den består av EU-anställda tjänstemän och en kommissionär från varje land. Från Sverige kommer Cecilia Malmström.

 

Ministerrådet

Ministerrådet är ett lagstiftande organ. Nationella ministrar samlas beroende på diskussionsämne. De måste vara överens med Europaparlamentet. Här krävs det absolut majoritet: 55% av länderna som motsvarar 65% av medborgarna.

 

Europeiska rådet

Består av stats- och regeringschefer. De har toppmöten 4 gånger om året och sätter riktlinjer för EU och sköter ändringar i EU:s grundlag.

 

Frågor och funderingar

Vad är skillnaden mellan FNs deklaration om MR och FNs allmänna förklaring för MR?

Vad innebär att en stat är anarkisk?